Underbar inledning på julen

Första advent har passerat och helgen har gått i julens tecken. Julbaket tjuvstartade vi visserligen med redan förra helgen och vem vill inte äta pepparkakor bakade av den här sötnosen?

Farmor och farfar var här och hjälpte oss att julstöka och julklappshandla lite innan vi åkte till Lisberg för att krama kaninerna. Nenya är galet förtjust i Lisebergs-kaninerna och verkligen lyste av lycka när de busade med henne och drog ner hennes mössa över ögonen. Det var det första hon berättade om på dagis imorse. "Kaninerna bara busade med mig hela tiiiden".

På lördagkvällen var N hemma med farmor och farfar medan jag och R gick på operan och njöt av Trollflöjten. Fick biljetter av Johan och Anna i 30-årspresent och det var jättekul att äntligen få prova på opera, det hade jag aldrig gjort förut. Spännande upplevelse men egentligen inte så himla stor skillnad från en musikalföreställning. Hade trott att det skulle vara mer känslosamt. Men det är klart, när Karolina Andersson, som nattens drottning, sjöng sina arior fick jag en släng av gåshud.

Efter tre timmar på operan bestämde vi oss för att verkligen utnyttja möjligheten till barnvakt, eftersom det inte inträffar så ofta, och göra en helkväll av det. Så vi gick och åt i lugn och ro utan sällskap av någon som spiller mjölk över hela bordet, klättrar omkring på stolen, stjäl mat, behöver kissa, är mätt och sedan hungrig igen och så vidare och så vidare. SUPERSKÖNT var det att få äta i lugn och ro! Och sedan avslutade vi med nattbio, svenska Bröllopsfotografen med störtsköna Björn Starrin i huvudrollen och vår stora favorit Kjell Bergqvist - Sveriges bästa "bittergubbe" - i en fantastisk biroll. Ulf Malmros misslyckas aldrig.

Suverän helg helt enkelt. Och till helgen kommer syrran och mamma! Längtar redan!


PS Nog för att vi har ätit mycket julgodis och smaskiga maträtter i helgen men jag tycker väl ändå att Nenya överdriver lite när hon pekar på den här uppenbarelsen och andäktigt utbrister "Mamma!"

Det var tomtens fel

Nenyas senaste lustighet är att hon har börjat skylla ifrån sig. Så fort man tillrättavisar henne eller frågar "varför gjorde du sådär?" svarar hon oskyldigt:

"ja jodde de för de kom en jäga"
eller
"ja jodde de för de kom ett pöke"
eller
"ja jodde de för de kom en hare"
eller
"ja jodde de för de kom en tomte"
eller
"ja jodde de för de kom en massipangis"


Bilden: Förra årets bustomte

Öm arm och dröm-mara

Fick huvudvärk och ont i kroppen igår och kände mig allmänt väldigt seg. Men det var relativt lindrigt och idag är jag som vanligt igen bortsett från att det känns som om jag har EXTREM träningsvärk i armen där sprutan togs.

På Nenya har det fortfarande inte märkts några spår förutom att hon ev hade lite feber på måndagsnatten för hon var väldigt svettig när jag var in och tittade till henne. Men i övrigt är hon lika pigg och glad som vanligt.

Drömde mardrömmar om svininfluensa inatt, förmodligen för att den förbaskade armen hela tiden påminde mig om vaccineringen. Var väldigt svårt att hitta en skön sovställning.

Får se vad Rikard kan tänkas uppvisa för symptom om det finns någon spruta över till honom idag.

Då var det gjort

Efter massor av velande fram och tillbaka bestämde vi oss till sist för att lita på läkarvetenskapen och staten och gick och vaccinerade oss mot svininfluensa. Allt gick bra och hittills har inget märkts på Nenya och jag är bara öm i armen när jag håller den högt.

Återstår att se om de tvivelaktiga beståndsdelarna får någon långsiktig inverkan men nu är beslutet i alla fall fattat och vi har dragit vårt strå till stacken för att begränsa spridningen av den elaka svålgalten. Hoppas bara att vi hann i tid, idag fick R veta att två på hans jobb åkt på svininfluensan. Och det vore ju för trist att få den nu, och behöva känna att man pumpat sig full med tungmetaller i onödan...

Dessa spännerna inna dânnä

Nog för att göteborgska är en jämförelsevis väldigt trevlig dialekt att lyssna på men när alla fröknarna på dagis kallar hinkar för "spänner" då svider det i mitt språkhjärta och jag vill bara skrika "Lär våra barn att prata ordentligt för guds skull"! Och som om det inte vore nog har Nenya börjat säga "denna" om allting. Men det är klart, i samma ålder vrålade min syster "inna dânnä". Och det blev ju folk av henne till slut ...

Total nattlig förvirring

Har varit väldigt trött på sistone, blir nästan medvetslös så fort jag lägger huvudet på kudden. Och jag vet inte om det har något med saken att göra men mina drömmar har blivit helt galna och förvirrade på sista tiden och jag förstår verkligen inte var de kommer ifrån. Man brukar ju kunna hitta någon koppling till verkligheten eller till saker man funderat över i vaket tillstånd men med mina senaste drömmar går jag bet.

Inatt drömde jag att jag var på inspelningsplatsen för Twilight. Jag hade skickat in ett bidrag till en tävling i Mölndals-Posten och vunnit bilder på en get... och dem skulle jag alltså hämta på inspelningsplatsen, som visade sig vara en enda lång hinderbana där jag balanserade omkring på plankor och traverser. Och de hade en presentbutik där jag ville köpa med mig någon liten sak till Nenya men allt de hade var porslinskatter och suddgummin med dåligt målade Dora-bilder på...

Natten till igår var lika knasig. Då drömde jag att jag var på fest i ett stort parkeringshus och jag sprang hela tiden omkring med en kamera med tidernas största objektiv och skulle fotografera allting. Min Floda-kompis Anna var där, klädd i brudklänning och vår gemensamma ungdomskärlek Otti sprang runt och höll i hennes släp... Och så var Marco där och "stajlade" skitmycket i sin BMW och trodde att han var VIP-gäst...

Vad i all världen kan allt det här betyda?

En rytande glad dag

En härligt glad dag har det varit idag! Känner mig på strålande humör, resten av familjen verkar också uppåt, det är en ny vecka full av nya möjligheter och vi har just kommit in från en superhärlig kvällspromenad hela familjen, något vi inte får tillfälle att ta oss ofta! Toppenstart på veckan helt enkelt!

Konstigt nog en sådan här glad dag har jag just denna dag kommit fram till att jag tcker att "röt" är ett riktigt vackert ord, trots sin negativa klang. Måste nog använda det lite oftare i mina översättningar. Mycket finare än till exempel gormade eller grälade. Att jag inte har tänkt på det förut!

Min hemliga last

Varit en helt galen jobbvecka med massor av datorstrul, stress och extrema arbetstider. Men nu har det lugnat ner sig, helgen har varit lugn och skön, ny dator är äntligen beställd och läget är mer eller mindre under kontroll.

Förresten ska det vara ordnat nu för alla som försökt kommentera mina inlägg men inte kunnat. Testa igen så får ni se.

Top Model-besvikelse ikväll. Min kära Celia åkte hem. Hon var för gammal för branschen menade de... 25 år gammal. Vad är det för galenskaper jag kollar på egentligen? Men jag kan inte sluta. Och någon last måste man väl få ha. Top Model rules.

Tja, vad säger man

Fick tillbringa halva förmiddagen på vårdcentralen efter att jag råkat köra in Nenyas finger i mitt öga så att det ömmade och skvalade som bara den. Inget sår, bara lite skrapat blev utlåtandet som tur var men ännu ett trist inslag i en konsekvent motig helg.

Tur att det bara är en timme kvar till ny vecka. Och tur att pålitliga skrattmaskinen S skapade ett roligt och fnissigt avslut på dagen.

Dessutom har helgen ju faktiskt fört med sig två oväntade telefonsamtal från gamla kompisar som jag inte hört av på åratal! Jätteul att prata med båda två igen och spännande att de råkade ringa nästan samtidigt! Även om jag fick reda på saker om mig själv som jag förträngt att jag har sagt. Det verkar inte bättre än att jag hade ett bitchigt drag för 10 år sedan. Tur att det har gått över nu.

Stööööööön

Nää, det räckte tydligen inte. Fick ställa in middag och spel ikväll för Nenya var så snorig och hängig på eftermiddagen. Bestämde oss för att istället göra ett nytt försök att åka och handla eftersom kylskåpet ekade gapande tomt. Då fastnade bältet till bilstolen och vi fick tillbringa en halvtimme med att försöka få loss det. Det gick inte. Bilstolen är halvpaj och vi fick handla med en snorig tjej som dessutom redan passerat sin läggtid. Katastroffaktor? Hööööög.

Nu får det väl ändå räcka?

Den här dagen har verkligen inte börjat bra.

Motgång #1: Jag och Nenya ska iväg och storhandla men när vi kommer ut till bilen möts vi av en bildörr som inte går att få upp för bältet har fastnat i dörren och pajat låsmekanismen. Och gissa hur lätt det är att fixa en sådan sak med en otålig tvååring som vill att vi ska åka NU, NU, NU? Ingen handling för oss alltså.

Motgång #2: En kvinna från Swedbank ringer och meddelar att Rikards kort förmodligen blivit skimmat och att någon handlat för 12000 kronor på det vid olika tillfällen under det senaste dygnet. Som tur är får han tillbaka pengarna men fy fan vad obehaligt det känns.

Motgång # 3: Jag och Rikard städar lägenheten. Nenya stänger in sig på sitt rum och leker snällt och tyst. Men när jag några minuter senare öppnar dörren till hennes rum har hon ritat halva sin bokhylla röd och även hunnit börja på tapeten. Kritfärg på tapet = bara att ge upp.

För tillfället vill jag bara gå och lägga mig och vakna en annan dag. Hoppas att det vägs upp med en riktigt trevlig spelmiddag hemma hos Louise och Peter ikväll.

PS Tack snälla B för att du ringde och muntrade upp precis vid rätt tillfälle!

Liten dementi

One thing lasts forever!






Och 10 års förlovning uppnådde vi igår. Jag och min underbara!

Årets dystraste månad

Usch så många tråkbesked det har varit på sistone
svärmödrar som fått cancer och måste opereras (nej, inte min)
svärmor som slitit ut sina knäleder och måste opereras (ja, min)
kompis som fått karpaltunnelsyndrom och måste opereras
mormor som ligger på lasarett med proppar i lungorna
bekant som råkat köra över sin son
kompis som tvingats ta bort sin hund
svek som uppdagats
jobb som förlorats

Det är som om alla jag känner har fått någon form av tungt besked på samma gång.
Det är bara att hoppas att november månad artar sig vad det lider.
För jag säger som den store Axl Rose
"Cause nothing lasts forever, in the cold november rain"

Busibusibus! Klick!

Dagisfotografering igår och så här söt blev vår lilla älskling på kortet! Visserligen lika skeptisk som förra året men hur skulle man kunna bli annat när det står en människa bakom en kamera och hojtar "Busibusibus" och hoppar upp och ner med en panda? I år var hon i alla fall glad-skeptisk istället för arg-skeptisk :) Och underbart, underbart söt! Eller vad säger ni?

4 grodor och 1 drömprins

Gjorde Avenyn osäker tillsammans med Linda i fredags kväll och uppenbarligen har vi inte tappat stinget trots mogen ålder och post-amningstuttar. Männen skockades som flugor runt oss i en aldrig sinande ström. Och lika förvånad som jag var över uppmärksamheten blev jag över den häpnadsväckande klassen på raggningsreplikerna. Jag menar, kolla bara...

Raggningsreplik #1:
Stirrare: Har någon talat om för dig vilken söt näsa du har?
Jag: Öh, nej det tror jag inte.
Stirrare: Den är verkligen jättefin, särskilt ihop med dina ögon.

Raggningsreplik #2:
Yngling 1: Jag och mina kompisar är ute på flirthelg skulle man kunna kalla det
Yngling 2: Ja, och vi är inte ens kräsna, vi tar vad vi får och nöjer oss med det!
Jag: Wow, gud vad vi känner oss utvalda.
Yngling 1 & 2 (totalt nollställda i ansiktet): Öh, jaha...

Raggningsreplik #3:
Fyllo: Jag vill knulla dig duktigt.
Jag: Hahaha, det kommer aldrig att hända.
Fyllo: (förvånat) Men jag får ju alltid knulla!

Jag tror aldrig att jag har varit gladare över att få komma hem till mannen som för att snärja mig en gång i tiden sa: "Jag tror att jag ska ta och lägga hårdrocksvantarna på dig!"