onsdag 31 mars 2010

Maran rider än den ena än den andra

Hade tidernas värsta mardröm inatt. Drömde att Nenya hade en obotlig sjukdom och att vi hade blivit tillsagda att innan den började härja ordentligt var vi tvungna att ge henne en spruta och låta henne somna in. Vi hade gått med på detta men när dagen kom då det skulle göras gick förstås innebörden upp för oss och jag blåvägrade. Blev satt i massor av samtal där det förklarades för mig varför jag måste göra det och jag blev mer och mer panikslagen. De försökte ta henne ifrån mig, avvänjning kallade de det och allt var bara så fruktansvärt. Känslan jag hade när jag vaknade var förmodligen den värsta i mitt liv. Men den följdes av en obeskrivlig lättnad när jag insåg att det bara var en dröm.

Som en rätt komisk kontrast skrek Nenya strax därpå till i sömnen: "Nej, jag vill ha mina tärningar ifred mamma och pappa. Jag vill ha dem ifred!" Hon drömde mardrömmar hon med, lillskruttan. I en helt annan dimension men säkert nästan lika hemska för henne. Hittade en bild på mig och skruttet när hon bara var 4 veckor. Inga mardrömmar på den här bilden i alla fall.

Mycket fokus på drömmar just nu. Såg ett mycket skumt drömavsnitt i Sarah Connor Chronicles igår. Fattar fortfarande ingenting...

2 kommentarer:

Lina sa...

Hu, vilken otäck dröm! Tur att du fick vakna till en bättre verklighet! Och Nenyas dröm funderar man ju lite över :-) Har ju alltid trott att även hon ska bli en liten spelälskare, men vad gör ni egentligen för att uppmuntra det? Stjäl hennes tärningar ... vad ska man säga :-)

Anonym sa...

Uschiamej vilken fasansfull dröm!! Det är så fruktansvärt när man drömmer sådant hemskt om det bästa man har!!!
Kram på dig vännen!!!