Att gå upp i ottan tog uppenbarligen på krafterna även för hennes del, vilket syntes när vi var ute och lekte i det vackra vårvädret. Då och då fick hon lov att lägga sig ner och ta en vilopaus. Men själv hävdade hon förstås att trött, det var hon absolut inte.
Däremot verkade hon sakna snön, för i brist på den varan prydde hon lekparken med en lång rad sandänglar!
Och istället för stora, dalande snöflingor lät hon stora, virvlande såpbubblor singla tätt över gården.
Vem vet, kanske var det julotta hon lekte imorse... ?
2 kommentarer:
Hahaha! Hoppas att hon inte vill leka den leken alltför ofta ... räcker ju med julotta en gång om året för stackars trötta föräldrar :-)
Hihihi... ja jag känner igen det där med ,, när man tror man ska få sova lite,,, men då är det som att det vaknar någonting i dem,, och så vips,, mitt i natta, hej, här är jag!!! YES!
Suckar... men men sånt e livet, och det är ju det underbaraste vi har =)
Julotta leken har våra inte kommit på än... =)
Kram till er!!
Skicka en kommentar