Ett badrum för de korta och korkade

Jag och R var på möte med bostadsrättsföreningen ikväll angående stambytet och badrumsrenoveringen som ska göras i vår förening nästa år. Hade kunnat vara jätteintressant om det inte vore för en totalt idiotisk kärring som satt och ställde samma fråga om och om igen, sju miljoner gånger. Hur trög får man vara? Och en annan tant klagade över tillvalen, stället vi kan gå till och välja kakel hade tydligen inte något som föll henne i smaken, trots att de har tusentals olika kakel att välja bland - och kan ta hem fler om man har andra önskemål. Jag blir bara så trött. Tur att Nenya hade roligt hemma med barnvaktar-Sarah i alla fall! Hoppas bara att Sarah hade lika kul trots legokastning och napputbrott.

Dock slog det mig att jag inte har en aning om vad jag ska göra i de 6-8 veckor som arbetet pågår och de ska bila och dona i vår och grannarnas lägenheter. Arbetsro? Knappast. Och Nenya kan ju inte direkt vara hemma under tiden heller, då får hon väl örsprång. Kanske får vi fly till Thailand som den korkade grannen föreslog ("fast kan jag verkligen åka dit, hur ska ni få tag på mig då om något händer?" eh... jag TROR att det går att ringa till Thailand).

Eller så får väl hela familjen flytta in hemma hos Sarah och Marco (akta hjärtat nu Marco).

Men men, sedan har vi ett nytt och fräscht och superfint badrum att se fram emot i alla fall! Enda kruxet är bara att de ska sänka taket med 2-3 deci... I värsta fall betyder det att Rikards huvud kommer slå i taket när han står i badkaret. Hur lätt blir det att duscha då?

Vilket fick tankarna att osökt vandra iväg. Tänk om jag vore superfet... så där ruskigt fet så att jag knappt ens kunde ta mig in genom en dörröppning. Så att inget var anpassat för Rikard på grund av hans längd och inget var anpassat efter mig på grund av min bredd. Vilket spännande liv vi skulle ha...